Kura Skymning

Hej och välkommen!
Vi hoppar in i tidsmaskinen och gör några nedslag under den gångna veckan.

I lördags var det festligheter i vår lilla by. Bandet Lifvens skulle nämligen spela i den gamla byskolan, som firade 100 års jubileum. Lifvens är ett röjigt band med äldre herrar som lirar (typ) irländsk pubmusik. Mycket svängigt och ett väldigt populärt band här i trakterna.

Vi hade fått biljetter i bröllopspresent, så vi svidade om och cyklade bort i skymningen. Börjar visst bli lite tajt runt magen nu…

Det blev en superhärlig kväll. Spelningen var slutsåld med hela 150 personer på plats. Det kanske inte låter så mycket, men då får man ha i åtanke att vi är ute på landet i en by med bara en handfull boende. Man kan inte säga annat än att när det väl arrangeras något lokalt så dyker folk upp. Extra kul är det att det förenar människor av alla åldrar. I publiken fanns bebisar, barn, tonåringar, pensionärer och allt däremellan.

Mycket mysigt!
Byalaget hade gjort ett fantastiskt jobb med att arrangera evenemanget. De hade till och med byggt en helt ny scen så att bandet hade en bra spelplats.

Grishus-projektet har puttrat på och är snart klart. Det som är kvar är i princip att måla, först grundfärg och sedan grönt. Sedan ska vi flytta lite stängselstolpar och dra ny tråd. Förhoppningsvis kan det bli redo för inflytt den här helgen eller nästa. Man hinner ju inte så långt som man önskar nu när man börjat jobba som vanligt igen efter semestern.

Damerna fick påfyllning av spån i sina uteboxar. När jag kom ner morgonen efter såg Freyja ut som en snögubbe, så hon hade myst ner sig ordentligt under natten. Det värmer i hjärtat att de uppskattar sådana småsaker.

Ett litet dopp i bubbelpoolen blev det också. I somras var det för varmt för att bada i 38 graders vatten, men nu börjar det bli säsong igen. Den bästa tiden att hoppa i är egentligen precis när solen sjunker bakom trädtopparna och det växlar till blå timmen. Då kommer nämligen fladdermössen ut och pilar runt som små jaktplan på himlen. Slutar aldrig att fascineras av dem.

Augusti blev till september och det börjar märkas ute i skogen. Stolta fjällskivlingar poppar upp från en dag till en annan och det blir mer och mer nyanser av gult bland träd och buskar.

Sommartemperaturer och shortsvädret har dock hängt i. Mycket härligt när man tar hundarna på eftermiddagspromenad. Just den här dagen tog vi Ostkustleden bort till våra grabbar (baggarna alltså).

Och vad hittade vi längs vägen?!?
KOJÄVLARNA!
De var på rymmen. IGEN.
Den här gången hade de vandrat in i ytterligare en hage som inte är deras. Men men, de var åtminstone delvis bakom stängsel.
Ägaren hade ingen aning om var de var, så han blev väldigt glad när vi kunde upplysa honom om det.

Mot slutet av veckan kom regnet och med det en liten hint om höstkänsla.
Nu är det fredag och snart börjar en ny helg. Vad som händer då återstår att se.

Vad ska du hitta på?

De flesta bloggar som jag läser kontinuerligt (är visserligen inte så många efter den stora bloggdöden) är baserade i Stockholm eller någon storstad. Där delas det mycket restaurangbesök, kulturevenemang och mode, vilket jag tycker är både härligt och inspirerande. Även om jag inte saknar att bo i en storstad, så saknar jag närheten till utbudet som finns där. Men! Det hade varit kul med perspektiv utifrån tullarna också. Skriver du en sådan blogg eller vill tipsa om någon annan, lämna en kommentar. 😉

Hursomhaver, tänkte väga upp storstadsfokuset med att dela med mig av hur en helt vanlig lördag i augusti ute på landsbygden kan se ut.

Vi startade morgonen med att få meddelande från grannarna till vår fårhage. Det löd på ett ungefär:
”KOJÄVLARNA har rymt och brutit sig in hos era grabbar”.

Kojävlarna i fråga är ökända i trakten. De befinner sig nämligen oftare utanför sitt stängsel än innanför. Nu hade de alltså beslutat sig för att bryta sig ut ur sin hage för att skutta över staketet IN i vår fårhage. Varför? Vem vet. Kanske tyckte de att gräset såg grönare ut där. I processen hade de dessutom trampat ner trädgården till personerna som hörde av sig till oss.

Som sagt, de här korna är inte poppis. Eller snarare, deras ägare är inte populär.

Det blev att snabbt som attan lasta in stängslingsmaterial i bilen och dra bort till grannbyn. Kor är nämligen inga vidare hopphästar, så när jag säger att de ”skuttat” över staketet så menar jag att de i princip klivit över och tagit med sig tråd och stolpar med magen.

När vi anlände så hade grannarna redan hunnit fösa ut korna ur både hage och trädgård (vilka champs!) och som tur var så var våra baggar fortfarande kvar i hagen. Tydligen hade stått och tryckt under en ek medan korna levde rövare. Misstänker att de inte var särskilt imponerade av de stora inkräktarna som roffade åt sig av deras gräs och äpplen.

En stund senare hade vi fixat stängslet och ordningen var återställd.

Näst på agendan var att fixa med grisarnas nya lya. Jag grundmålade och Marcus snickrade färdigt taket.

När jag målat klart var det dags för min lilla rundtur till djuren. Först ut var Betty och Bonnie, som fick morotsbitar och äpple. Deras nöjda smaskande är det gulligaste jag hört.

Sedan promenerade jag ner och pysslade om Freyja och Bella. De har flyttat hem från sommarbetet och går nu precis utanför huset. Mockade deras uteboxar, borstade av dem, kollade till vattnet, kliade Bella i pannan och delade ut varsin bit äpple och morot.

En liten inspektion av trädgården blev det också. Har gjort mitt yttersta för att göra den så pollinatörsvänlig som möjligt och det verkar funka. Massor av humlor i de här blå bollarna exempelvis.

Hundarna fick sig också en tur och jag hittade en ny fjäder till min samling.

Senare på eftermiddagen tog vi med SUParna ner till havet och gav oss ut på fisksafari. Lyckades smyga mig på både gädda och abborre.

Avslutade dagen med att käka grillad pizza och kika på Peaky Blinders. Nu när kvällarna är lite mörkare igen är det så mysigt att sitta i uterummet med tända ljus. I skymningen utanför jagar fladdermössen och syrsorna spelar fortfarande.

Slut på rapport från en lördag på landet.