Kura Skymning

Den här veckan har susat förbi – häng med!

Det är ganska tråkigt att läsa om väder, men va sjutton. Just nu kretsar ju livet så mycket kring just det. Här i vår lilla del av Sverige så inleddes veckan med iskyla. Minusgrader i det tvåsiffriga.

Världen var smyckad av iskristaller och luften gnistrade i solstrålarna.

Hedda spanade efter rådjuren. Vi har tre stycken som brukar hålla till i närheten av vårt hus.

Freyja och Bella kom och mötte oss. Brukar ha som rutin att ta stigen bakom deras hage, så att jag kan sticka till dem ett äpple eller en morot när vi promenerar förbi.

Det är underbart att det fortfarande är lite dagsljus kvar när man kommer hem efter jobbet. Så här vackert var det ner vid havet en kväll. Blåtimmen är en favorit.

Hedda höll mig sällskap när jag gjorde mig i ordning innan jobbet.

I fredags tackade jag ja till ett jobberbjudande. Det var ett jobb som jag väldigt gärna ville ha, så jag blev superglad när jag fick veta att de ville att jag skulle ha tjänsten. PEPPEN!

Pysslade om tjejerna. Jag kan tala om att det inte är lätt att mocka och hålla i ordning när allt är fruset. Men, ska inte klaga för alternativet är ju lervälling.

Började läsa den här sci-fi boken. Den är en del av litteraturen som vi ska läsa i den distanskurs jag pluggar. Måste säga att litteraturlistan för kursen har varit riktigt, riktigt bra.

Det blev ett litet dopp i SPA-badet. Balsam för mina trötta muskler, som jobbat hårt den här veckan. Fyra träningspass på raken. Inte optimalt att inte ha en vilodag där någonstans, men den här veckan gick det inte att lösa på annat sätt. Vanligtvis planerar jag i regel vilodag efter 2-3 pass.

I lördags eftermiddag gick vinylspelaren varm med Fleetwood Mac och Kacey Musgraves.

Jag fixade med årets visionboard. Ligger lite efter i planeringen. Brukar egentligen göra den under årets första dagar, men 2026 fick ju en skakig start så har inte känt mig reda att blicka framåt förrän nu. När jag tänker efter kanske det ändå blev precis som det skulle, eftersom det kinesiska nyåret med Eldhästens år drog igång 17/2.

Marcus och jag hade planerat för filmkväll. Han fick välja och som vanligt så somnade han cirkus 10 minuter in i filmen.

Nu har våren börjat! Lammningen har dragit igång på granngården och på två dagar har det fötts fyra lammungar.

In i gullfinkan med er!!

Tumme upp för de här dagarna!

Den gångna helgen gjorde jag inte många knop. Brottades med en envis förkylning och hade varken energi eller lust att göra så mycket mer än att kura upp mig i soffan framför brasan och läsa. Men, såklart blev det lite mer än så. Myror i brallan finnes nämligen!

Det snöade igen och det blev faktiskt en hel del. Vi har verkligen haft en ordentlig vinter i år med både snö och kyla. Synd bara att den inte kom lagom till julafton.

Robin gasade runt i nysnön.

Hästarna var desto mindre imponerade av snöfallet. Jag misstänker att även de börjar längta efter barmark och spirande gräs.

Läste veckans litteratur i distanskursen: Blå av Maja Lunde och Aniara av Harry Martinson. Zzzz på Blå och Tumme upp för Aniara.

Bobbin höll mig sällskap framför brasan. Som ni ser så är han prinsen på ärten.

På söndagen sken solen och grabbarna var sugna på kli och godis. Mestadels godis.

Vi passade på att ta en långpromenad i det härliga vädret. Klassisk vårvinter-känsla: sol, krispigt MEN värmande där det var lä. Bara skidåkningen som saknades.

Marcus och Hedda längtar efter fjäll.

Vi tog vägen förbi grannen och hälsade på fårdamerna. Här kommer det nog snart att börja poppa ut lammungar.

Luna höll ställningarna från fönsterbrädan i köket. Perfekt plats att ha span på småfåglarna utanför.

Avslutade helgen med ett dopp i SPA-badet, en gammal 80-tals film och de sista raderna i Aniara. En lugn och avkopplande helg, som gjorde susen för förkylningen.

Det känns som ljuset återvände den här veckan. För första gången på flera månader var solen fortfarande framme när man lämnade kontoret. Förvisso långt ner på himlavalvet, men ändå. Det har vänt!

Även om solen har visat sig, så har vi haft det kallt och blåsigt. Hästarna har surat i det hörn av hagen där det tydligen är bäst skydd från vinden. Man hade kunnat tänka sig att de skulle välja att gå in i sitt fina vindskydd, men icke. Där står de när det är fint väder. Robin hatar kylan och har myst i soffan så mycket han bara har kunnat. Gulligt när han puffar runt kuddarna så att han får en huvudkudde.

Ett roligt träningspass jag körde i hemmagymmet en kväll.

En dag var det det digitala evenemanget ”AI för Sverige”, där jag lyssnade in på ett gäng föreläsningar och panelsamtal på temat AI. Både intressant och lärorikt. Jag har minst sagt ambivalenta känslor för AI. Skulle behöva skriva ett helt inlägg kring det, men here’s my two cents:
– AI kan vara ett användbart verktyg inom en massa områden, men jag tror att man ska ha ett kritiskt och någorlunda försiktigt förhållningssätt till det i nuläget.
– Tänker att AI kan hjälpa mänskligheten göra framsteg inom forskning och utveckling OM det riktas mot det och inte till saker som går ut på att endast effektivisera för att öka vinstmarginalerna (eller till allt mörkt skit).
– Som en kreativ person har jag väldigt svårt att förstå syftet med att använda AI för att ersätta författare, konstnärer, poeter, fotografer etc. Personligen vill jag absolut inte läsa en bok eller lyssna på musik som inte är skapad av en människa.
– Tycker som sagt att AI kan vara ett bra verktyg, men det ska användas på rätt sätt. Jag tror t.ex att vi ska ta lärdom från det vi hittills har lärt oss om sociala mediers påverkan på hjärnan. Hjärnan behöver användas och tränas, slutar vi med och hela tiden låter AI göra allt åt oss så tänker jag att vi också riskerar att bli mindre kreativa, uppfinningsrika, nyfikna och smarta.
– Ett problem med AI är att det till största delen utvecklas av några stora aktörer och de gör det med effektivisering och vinstintresse som drivkraft. De gör det alltså inte med mänsklighetens bästa i åtanke. Vi har redan sett hur det går (Grok och haveriet med funktionen som skapar avklädda bilder på exempelvis Ebba Busch)…
– AI slukar extremt mycket energi och vatten.
– Med allt det sagt, så är jag i grund och botten för den digitala utvecklingen och tycker att det är både viktigt och spännande att lära mig ny tech.

Jag och Marcus tog en långpromenad med hundarna efter jobbet – och vi behövde bara stänga på pannlamporna sista biten.

Läste ut en bok.

Blev bjuden på lunch hos pappa.

Hämtade ut det här art deco halsbandet på auktionshuset. Svårt att fånga på bild, men det gnistrar OTROLIGT när ljuset faller på pärlorna.

Fixat och styrt med damerna. Den stora vinterutmaningen för oss hästägare är att säkerställa att vattnet inte fryser i deras vattenkar. Inte det lättaste ska ni veta.

Posten levererade läsning i magasinformat. Visst är det något extra mysigt med analoga tidningar? Inte alls samma sak att bläddra digitalt.

Hedda somnade på min axel.

Fick även hem en ny bok, som jag hoppas hinna läsa innan månaden är slut.

Knas var ett gullefjun.

Mot slutet av veckan började det snöa och Robin förvandlades till ”the rednosed dalmatian”.

Hedda var sur för att hon inte fick dra iväg på egen hand och spåra vildsvin, räv, rådjur, älg och annat som promenerat på vår skogsstig.

Ett till träningspass som gjorde sitt jobb…

Och ett till. Underskatta inte C-delen.

Ja vad ska man säga. Nyheterna den här veckan väckte…så att säga…en del starka känslor.

Hundarna busade i nysnön.

Tog på mig en klänning, baxade in Marcus i bilen och åkte hem till syrran och hennes familj på middag. Mycket trevligt.

Marcus fick låna systerdotterns diadem och det piggade upp.

Luna har varvat musjakt i snön med att lata sig på fönsterbrädet – och att spana på småfåglarna utanför.

Grabbarna Birk, Bork, Bruce & Fyran har i vanlig ordning varit både gulliga och gosiga.