
Det blev visst ett oplanerat längre uppehåll från bloggen. Mitt fokus har varit på annat håll och tiden har dessutom ätits upp av diverse fix här hemma. Sedan känns det som att jag har fått en släng av den där berömda gravidhjärnan. Svårt med koncentrationen, hittar inte riktigt orden och det känns som att precis allt jag skriver är totalt osammanhängande och skitdåligt.
Men men, nu gör jag ett försök och det får bli som det blir enkelt. Without further ado…vi skruvar tillbaka tiden några veckor och ser vad första halvan av oktober bjöd på.

Jag var hemma hos pappa och kikade igenom mina gamla babykläder. Min mamma var nämligen en sparare av rang och det finns hur mycket saker kvar som helst. Förhoppningen var att vi skulle kunna återanvända lite av det jag hade på mig back in the day. Tyvärr blev det bara den här lilla högen som hamnade i spara-högen. En liten samling med framförallt handstickade små plagg.
Lite trist, men det är bara att konstatera att modet har ändrat sig betydligt sedan jag kom till världen och de kläder jag hade på mig inte kändes speciellt funktionella med dagens ögon mätt. Påminde mer om dockkläder faktiskt. Men kändes ändå fint att några grejer kommer att komma till användning (om allt går bra). Det vet jag att mamma hade blivit väldigt glad för.

Träningen har pågått i vanlig ordning, men såklart med vissa anpassningar. Har börjat slänga in mer maskinövningar, något som jag vanligtvis inte kör särskilt mycket, men nu är det befogat. Exempelvis så ska man ju undvika ryggliggande övningar, så istället för bänkpress så blir det sittande bröstpress i maskin.

En dag fick jag oväntat besök. Det var en varm förmiddag (nästan 18 grader!!) och jag hade ytterdörren öppen. Helt plötsligt kommer den här lilla krabaten flygande i köket, säkert på jakt efter en brödsmula eller två. När den insåg att det fanns både katt och hund i huset, så fick den bråttom att ta sig ut. Dessvärre inte samma väg som den kom, utan genom ett stängt fönster. Gick såklart sådär, så jag fick ge den hjälpande hand. Den flög glatt vidare i livet, slutet gott allting gott!

Hedda har njutit av sovmorgon nästan varje dag.

Under första halvan av oktober var träden fortfarande mestadels gröna, om än med skiftningar i gult, orange och rött. Ljuset på eftermiddags promenaderna med hundarna var sådär härligt mjukt.

Freyja har börjat bekanta sig med Betty och Bonnie. Det har till och med hälsats genom stängslet, mule mot tryne. Bella är fortsatt skeptisk och håller envist behörigt avstånd.


Grabbarna flyttade äntligen hem från sommarhagen. Det är så mysigt att ha dem hemma igen. På ena sidan av huset har vi grabbarna och på den andra grisdamerna. Underbart att kliva ut genom dörren och få antingen ett ”nöff nöff” eller ”baaaaa” till hälsning.

Ett riktigt hösttecken är att Luna börjat vara inne hos oss igen. På sommaren är hon ute i princip dygnet runt och kommer in någon gång då och då. Nu ligger hon inne och myser nästan hela dagarna. Eller vill få kli när jag sitter på hemmakontoret och jobbar. Eller vara med på Teamsmöten.


Gremlin eller gris?

Borstat och putsat förgäves på hästarna. Nu har nämligen alla hästägares mardrömsperiod inletts – lersäsongen! Det ska rullas i tid och otid. Särskilt när man precis har spenderat två timmar med att få bort lerinpackningen…

Jag har byggt en Halloweenkrans i Lego. Perfekt aktivitet för att få hjärnan att varva ner och fokusera på en sak.

Och det var första halvan av oktober i mitt lilla liv.
