Årets gulligaste vårtecken har anlänt – lammungar! Det är bland det finaste vi har, så varsågoda för bildbomb. Skulle tro att det kommer sänka stressnivån med åtminstone några snäpp. Det gör det iallafall för mig.

Än så länge har det bara blivit ett flasklamm, vilket är superskönt. Naturligtvis är det av förklarliga skäl alltid bäst när lammungen sköts om av sin mamma, men utöver det så är det ett pass att ha behöva flaskmata. Precis som för pyttesmå människovalpar så behöver de matas med täta intervaller till och börja med. Men okej, det är väldigt mysigt såklart. Förra året blev det dock tre flaskisar och det var lite av en utmaning att mata alla dem på samma gång. Jag arbetade fram en fantastisk teknik måste jag få skryta lite om. En nappflaska i varje hand och en fastknipad mellan knäna. Kan man kalla sig fullfjädrad flasklamm-specialist nu? 😉